Naturskyddsföreningen i Ljusdal arrangerade för 36:e året i rad en fågelutflykt på Kläppaängarna. Med våren i stand-by-läge och ett ännu blygsamt återhållet fågelliv gav den soliga morgonen med spegelblanka vatten ett hopp om kommande vårvärme. Trädens knoppar väntade i beredskap. Maj ska väl snart hänga ut sina
ljusgröna girlanger. Efterhand mulnade himlen och en godtagbar vind seglade upp. Fågelutflykten lockade 24 personer och med tanke på pandemin delades deltagarna upp i grupper. Handsprit och ytsprit att torka av med fanns till hands och de som inte umgicks till vardags höll avstånd till varandra. Många hade fått sin första vaccindos.

Första sammanräkningen av fåglar vid fikat på Svinhammars udde. Foto: Johan Alexander Lindman.

Äventyret kunde börja. Kikarna höjdes. Svarthakedoppingarna låg som vanligt på vattnet snett nedanför golfrestaurangen. I fjol fick de tre ungar, varav en försvann efter ett tag. Trastar dominerade gräsmarkerna, korpar lekte i luftrummet och många knipor sökte partners på vattnet. En sångsvan med patologiskt böjd hals flög uppströms älven. Stjärtmesen surrade till vid två olika tillfällen och det var synd att dessa ”vita pingisbollar med lång svans” inte visade upp sig. Steglitser hördes locka i luften ibland.

Svarthakedoppingar i sikte vid golfbanan. Foto: Lars Hägglund.

Två gröngölingar hade mutat in varsina områden och sjöng en ljudligt skrattande ramsa, som en härdad skådare till slut blev trött  på. En annan förbluffande ljudlig sång hördes från gärdsmygarna, som har räknats till de näst minsta i Sverige efter kungsfågeln. Den lilla gärdsmygen med typiskt upprättstående stjärt har ibland kallats den flygande köttbullen. En sammanräkning vid det utspridda fikat på Svinhammars udde visade 42 olika fågelarter dittills. Där flög en fiskgjuse ovanför Ljusnan. Nötväckans twiiu-twiiu-twiiu hördes några gånger. Framlidne veterinären Ove Berg var också duktig fågelskådare och 1958 (som 15-åring) upptäckte han både Hälsinglands första fynd av biätare (på Kläppaängarna) samt den första kända häckningen av nötväcka i Ljusdal. Kanske överraskande då nötväckan numer är en vardaglig syn, när den ofta går nerför trädstammarna med huvudet först och med svart ögonbindel eller banditmask.

Sju personer fortsatte till andra fikat intill Edängeforsen, där gransångare och kungsfågel lades till listan. Några av de sista fågelskådarna fick på riktigt nära håll se en liten hona av mindre hackspett och dessutom en kretsande fjällvråk.

Slutresultatet blev 48 olika sorters fåglar och därmed vann Roland  Persson fågelboken med inbyggd ljudspelare, eftersom han på förhand hade gissat just 48 arter.

Tony Persson