NOMINERA till ROVDJURSPRISET

NOMINERA till
ROVDJURSPRISET för SAMEXISTENS!
Priset kommer att delas ut i samband med Rovdjurskonferensen i Järvsö den 11-13 april 2024.
I samband med Rovdjurskonferensen den 11-13 april 2024 kommer ett pris benämnt ”Rovdjurspriset för samexistens” att delas ut, och nomineringsperioden är nu öppen fram till 20 mars.
Syftet med priset är att lyfta fram goda insatser som kan inspirera andra att agera för samexistens mellan rovdjur och människa, och därför uppmärksamma personer eller organisationer som verkat till stöd för samexistens mellan rovdjuren och människan i Sverige. Priset kan delas ut till såväl person som organisation, och  priset kan också delas mellan två pristagare.
Priset delas endast ut vid ett tillfälle, i samband med Rovdjurskonferensen och är därmed knutet till konferensens tema. Utdelare och initiativtagare är Naturskyddsföreningens länsförbund Gävleborg och kretsen i Ljusdal.
Person eller organisation som nomineras ska ha gjort betydande insatser för att främja samexistens mellan de vilda rovdjuren och människan i Sverige.
Person och organisation som nomineras kan ha utfört ideella insatser, alternativt i sin profession/sitt uppdrag, eller bäggedera. Mottagare av priset kan därmed vara en ideell organisation eller en person som arbetar delvis ideellt, delvis avlönat/på uppdrag.
Organisation som nomineras ska ha sitt säte i Sverige och person som nomineras ska ha svenskt medborgarskap.
Så här nominerar du!
Nominering till mottagare av priset kan föreslås av förening hemmahörande i Sverige eller en enskild person. Förslagen ska mejlas in senast 20 mars 2024 på e-postadress:
Nomineringen ska innehålla:
–          Namn på föreslagen person eller organisation
–          Kontaktuppgifter på föreslagen person eller organisation
–          Motivering till varför denna person eller organisation ska erhålla priset
–          Kontaktuppgifter på dig som nominerar
Du kan nominera flera olika mottagare av priset, men nomineringarna ska avse en mottagare per insänd nominering, och hållas isär från varandra.

Rovdjurskonferens

Välkomna till en konferens med fokus på samexistens mellan människor och rovdjur! Under dessa dagar riktar vi blicken framåt och fokuserar på möjliga lösningar. Vi bjuder på ett spännande och aktuellt program med både svenska och internationella talare. Klicka här för mer info!

Datum: torsdag 11 april – fredag 12 april
Plats: Vildriket, Järvsö. Det går även att se föreläsningarna digitaltWorkshops är endast för de som deltar på plats.
Tema för konferensen: Samexistens mellan människor och rovdjur.
Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF i samarbete med Naturskyddsföreningen Gävleborg, Ljusdals Naturskyddsförening.
Målgrupp: Konferensen vänder sig främst till dig som jobbar eller är engagerad i rovdjursfrågor, men anmälan för digitalt deltagande är öppen för alla.
Tips på boende:
Bergshotellet (bredvid Vildriket) OBS! ring för att boka. Ange ”WWF april” när du bokar.
Järvsöbaden
Järvsö Bergscykel Park
Kontakt: Vid frågor kontakta: Hannah Wallin, hannah.wallin@naturskyddsforeningen.se

 

Utflykt till Bondarvsvallsberget 24 september

Välkommen att följa med till ett av Järvsös äldre Naturreservat, Bondarvsvallsberget. Naturskyddsföreningens rikskampanj ”Skogsdagarna” pågår och vi i Ljusdalskretsen passar på att besöka ett riktigt spännande urskogsliknande område norr om Harsa, i närheten av Skalsvallen.
Vägvisare på utflykten är Jenss Hansen som också var med och inventerade området före reservatsbildandet 1995.
Området är delvis fuktigt och snårigt. Ta grova kängor eller stövlar.
Vi stannar till och fikar så ta med något du vill ha.
Vi samlas på Nybo Skolas parkering kl 14, för samåkning.
Obligatorisk anmälan till carina.frost@gmail.com eller sms 076-8208993, senast torsdag 21/9.

Nattsångarutflykt


Foto: Pekka Pulsa

Välkomna till årets nattsångarutflykt. Vi åker runt för att lyssna på nattsjungande fåglar i försommarnatten.
Tid: Fredag den 16 juni kl. 22.15
Samling: på parkeringen nedanför Ljusdals kyrka för samåkning med bilar i trakterna av Ljusdal, Färila och Järvsö
Utflyktsledare: Tony Persson, 070-534 19 96
Ta med: Fika, ev. kikare, varma kläder och något att sitta på
Kostnad: Gratis

Fågelutflykt på Kläppaängarna 1 maj

Foto: Magnus Marianini

Välkomna till traditionell fågelutflykt.
Naturskyddsföreningen Ljusdal bjuder in alla, medlemmar som blivande medlemmar, till årets första fågelexkursion!
Tid: Måndag 1 maj 2023 kl 06.00
Samling: Parkeringsplatsen vid Ljusdals golfbana
Exkursionsledare: Tony Persson, 070-534 19 96
Ta med: Kikare, fika och varma kläder

Kostnad: Gratis

Bokpris till den som gissar rätt antal fågelarter under utflykten
Naturskyddsföreningen Ljusdal anordnade fågelutflykter på Kläppaängarna redan på 1960-talet. De återupptogs 1986 av Bengt Stridh och har sedan dess arrangerats varje år i maj.
Först får deltagarna gissa hur många olika fågelarter vi kommer att se eller höra under utflykten och vinnaren får sedan ett bokpris.
Vandringen brukar ske på grusvägen längs med Ljusnan ner mot Svinhammars udde, där vi fikar och gör en första sammanräkning av fåglarna. När som helst kan man vända tillbaka till parkeringen. En del brukar vända efter Svinhammar, medan några går till andra fikat i en skogsdunge intill Edängeforsen. För dessa långvandrare kan tiden dra ut till en något sen förmiddag.
Välkomna!

Om du vill veta mer om Kläppaängarna finns här en fördjupande text om dess historia och fåglar skriven av exkursionsledaren Tony Persson.
Kläppaängarna

PREMIÄR för Natursnokarna i Ljusdal!

Söndag den 21 maj kl 15.00-16.30 välkomnas alla nyfikna barn i åldern 3-10 år (med en medföljande vuxen) till starten av Natursnokarna! Vi kommer att tillsammans, och med Natursnoksledare, hitta vårtecken i naturen, gå en tipsrunda och ha det mysigt ihop. Ett härligt sätt att uppmärksamma den biologiska mångfaldens dag!

Tips: ta gärna med dig förstoringsglas, lupp eller kikare! Naturskyddsföreningen bjuder på bullar, men ta med dig egen dryck.
Tid: söndag 21 maj kl 15.00-16.30
Plats: Samling vid St Persgården, Kyrkön, Järvsö.
Kontakt och anmälan senast 18/5: Anna Thunell 070-624 13 50

Författarsamtalet med Lisa Röstlund

Välkomna till Stallet på Stenegård i Järvsö, torsdag 3 november, kl 18.30
Författarsamtal med Lisa Röstlund, granskande journalist på DN.
”I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.”
Hör journalisten Lisa Röstlund berätta om boken Skogslandet som kallats ”ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen” och diskutera frågorna som berörs i boken och som är viktiga för oss alla.
Under kvällen kommer det också finnas möjlighet att starta bokcirklar för fortsatt fördjupad diskussion i ämnet.
Fika finns till självkostnadspris.
Ett samarbete mellan Ljusdals Bibliotek, Studieförbundet Bilda, Naturskyddsföreningen Ljusdal och Stenegård.

Nattsångarutflykt 17 juni

Enligt Sveriges Radios Naturmorgon: ”Kärrsångaren hör till  de verkliga mästarsångarna. Sången är en kaskad av härmningar av andra fåglars läten. Man har noterat ljud från 99 europeiska fågelarter och 113 afrikanska arter i kärrsångarens repertoar, plus imitationer av mänskliga mekaniska ljud.” Foto: Pekka Pulsa.

Samling: Fredag 17 juni kl. 22:15 på parkeringen nedanför Ljusdals kyrka.
Evenemang: Samåkning med bilar i trakterna av Ljusdal, Färila och Järvsö för att lyssna på nattaktiva fåglar fram till ca kl. 02:00. Bästa tiden är ungefär mellan kl. 23 och 02, sedan vaknar många andra fåglar och ljudbilden blir mer komplex. De som vill kan förstås avbryta och åka hem tidigare på natten. Ta med eget fika, ev. kikare, varma kläder (natten är oftast kylig) och något att sitta på.
Kostnad: Kostnadsfritt.
Arrangör: Naturskyddsföreningen Ljusdal.
Kontakt: Tony Persson, telefon: 070-534 19 96.

Naturskyddsföreningen Ljusdal (NFL) bildade 1990-03-26 en fågelsektion. 1991 föreslog Bengt Stridh att NFL:s fågelsektion skulle börja inventera så kallade nattsångare i Ljusdals kommun. Dessa nattsångare är ett hopplock av 18 mer ovanliga och nattaktiva fågelarter som hittats. Den mest talrika av dessa (under 31 år i följd) är sävsångaren. Den ovanligaste är tjockfot med en enda observation. Den sågs och fotograferades dagtid av Margareta och Tord i Sörby, Järvsö.

I bifogad PDF finns en sammanställning av arterna och av antalet fågelindivider som hittats 1991-2021 i Ljusdals kommun samt några kommentarer. Ugglor har här inte räknats som nattsångare, men vi har tagit med antal upptäckta häckningar av hornugglor under dessa år.

Nattsångare i Ljusdals kommun 1991-2021

Natur och kultur i finnskogsbyn Hästberg 9 juni

Natur och kultur i finnskogsbyn Hästberg

I försommarkvällen gör Naturskyddsföreningen Ljusdal och Svenska Turistföreningen Ljusdal gemensam sak och välkomnar medlemmar – och blivande medlemmar – till Hästberg, Järvsö sockens enda finnby! Här slog sig skogsfinnarna från Savolaks ner i början av 1600-talet. De hade med sig sin speciella kultur med sång, musik, magi och en stark social ställning för kvinnorna, som hade arvsrätt och ägde korna!

Ciceron för kvällen är Cecilia Bruce, själv bosatt i Hästberg. Här sätter senare i juni Messmörsteatern, under ledning av Cecilia, upp en pjäs om den första skogsfinnen. Kanske får vi ett smakprov? Kolla Naturskyddsföreningen Ljusdals Facebook eller hemsida.

Samling: Hästberg

Tid: kl 17.00 – 19.00

Kontakt: Alexander Lindman 070-793 09 71

Ingen föranmälan, kostnadsfritt. Samåk gärna. Ta med egen matsäck och filt att sitta på. Vi vandrar en kortare skogsväg i fin natur, så ta kläder efter väder.

Rapport från en lyckad fågelutflykt

Kläppaängarna, sköna majfåglar välkomna

Fågelutflykt med vårkänsla den 1 maj, traditionellt arrangerad på Kläppaängarna 37 år i rad av Naturskyddsföreningen Ljusdal. Åtta morgonpigga deltagare promenerade mellan golfbanan och Edängeforsen. Mulen vindstilla morgon med den spegelblanka älven småningom upplyst av en värmande sol.

Här välkomnade fågelskådarna de anlända flyttfåglarna och gladdes åt de som övervintrat. Sammanlagt observerades under utflykten 57 olika fågelarter, vilket Eleonor på förhand gissade och vann fågelboken Fantastiska fåglar av Peder Edvinsson. Bland de tropiska långflyttarna på Kläppaängarna märktes lövsångare, trädpiplärka, rödstjärt, svartvit flugsnappare och göktyta. Göktytan räknas till hackspettarna och äter gärna myror, men den hackar inte ut sitt eget bohål. Andra observerade hackspettar under utflykten var gråspett, gröngöling, spillkråka, större hackspett och mindre hackspett. Med tanke på områdets potential för hackspettar kan man kanske hoppas på något framtida återbesök av den vitryggiga hackspetten, som är akut hotad i rödlistan och den försvann från sitt sista fäste i Hälsingland 1996, en gammal lövskog utanför Ramsjö.

Eva imponerades av den pyttelilla gärdsmygens starka sång och hon upptäckte också en vilande storlom, vildmarkens trolska väsen, på Ljusnans stilla vattenspegel. Per tyckte att de två göktytorna var extra välkomna, då den på 1 maj senast noterades här 2015 och 2016. Gunnar upptäckte den svarta spillkråkan och strax därpå en nyanländ rödstjärt. Marlene såg domherrens klarröda färg vid Svinhammar. Sparvhök och tornfalk jagade över markerna. Två stjärtmesar och några steglitser skymtade till.

”Sköna maj, välkommen” är det traditionella sångnumret vid valborgsmässofirandet. Texten är skriven på 1800-talet av den finlandssvenske författaren Johan Ludvig Runeberg, Finlands nationalskald.

Runeberg skrev också ”Men min fågel märks dock icke” (den tonsattes också 1899 av Finlands mest kända kompositör Jean Sibelius). Texten skildrar fåglarnas ankomst med våren och flickan som gläds medan sorgen gnager. Diktens första del lyder:

”Svanen speglas ren i sundet,
knipans vita vingar vina,
lärkan höres högt i höjden,
spovens rop kring kärret rullar,
våren samlar sina skaror,
får sin fågelflock tillbaka,
väntar dem med sol och värme,
lockar dem med långa dagar.”

På Kläppaängarna upplevdes dessa rader till fullo, förutom sånglärkan. Men de fem deltagare som strax efter Kläppaängarna besökte Östernäs kunde tydligt se hur sånglärkan stod där med upprest tofs på hjässan och även hördes drilla högt i luftrummet.

Tättingar är den största ordningen bland fåglarna och utgör ungefär hälften av världens cirka 10.000 fågelarter. Korpen räknas till de allra största av världens tättingar och de kloka korparna på Kläppaängarna är väldigt aktiva och ljudliga. Bland icke-tättingar är Sveriges vanligaste art ringduva med cirka 980.000 par. Ringduvorna har ökat kraftigt de senaste 20 åren, med nästan en fördubbling, främst i södra halvan av landet, men det tycks synas även på Kläppaängarna. I sammanlagd vikt bland Sveriges fågelarter leder tjädern överlägset, men ringduvorna rankas som klar tvåa i viktligan med cirka 980 ton (nästan hälften av tjädrarnas vikt).

Dessvärre visar forskning på ljudinspelningar från över 200.000 platser i Nordamerika och Europa under de senaste 25 åren att det nu sjunger färre individer av färre arter, den akustiska mångfalden har minskat (studien publicerad i Nature). Där har Sverige klarat sig något bättre de senaste två decennierna, men på rätt goda grunder räknar svenska forskare (Martin Green, Svensk Fågeltaxering) med att landet har förlorat cirka 25-30 procent av antalet fågelindivider sedan 1970-talet. Människan utsätter den biologiska mångfalden för ett starkt tryck av olika exploateringar, exempelvis genom monokulturer i jordbruket och kalhyggesbruket i skogsindustrin. Kerstin Ekman (som lämnade arbetet i Svenska Akademien 1989 och blev skoglig hedersdoktor 2007 vid Sveriges lantbruksuniversitet) brukar betona att vi människor ändrar naturens förutsättningar väldigt snabbt. Hon menar bland annat att om vi inte kan namnet på djur och växter så kommer vi inte heller att reagera när de har försvunnit. Det blir en etisk fråga att åtminstone lära sig några arter i skolundervisningen. På Kläppaängarna intill Ljusdal finns förutsättningar för biologisk mångfald med den rika variationen av olika biotoper, särskilt sedan delar av området fick ett formellt skydd 1996.

Text och foto: Tony Persson